Foto: Elliott & Fry, Public domain, via Wikimedia Commons
Edvard Grieg är den norske tonsättare som skrev pianokonserten i a-moll och musiken till Henrik Ibsens Peer Gynt, där I Bergakungens sal och Morgonstämning ingår. Han föddes i Bergen 1843 och dog där 1907. Hans musik låter norsk för att han tog folkmusikens danser, fiolklang och tonfall och gjorde dem till sitt eget språk.
Edvard Grieg föddes i Bergen och utbildades i Leipzig
Edvard Grieg föddes den 15 juni 1843 i Bergen. Fadern Alexander Grieg var köpman, och modern Gesine Hagerup var musikpedagog. Hon gav sonen hans första pianolektioner när han var sex år.
Sommaren 1858 kom violinisten Ole Bull på besök till familjen och lyssnade på pojken vid pianot. Bull övertalade föräldrarna att skicka honom till musikkonservatoriet i Leipzig, och i oktober samma år började den 15-årige Grieg där. Undervisningen gav honom en grundlig skolning i harmonilära och kontrapunkt, och hans förebild blev Robert Schumann, en av den tyska romantikens stora tonsättare. Våren 1860 drabbades han av tuberkulos, som förstörde den ena lungan och gav honom en svag hälsa resten av livet.
Sin första offentliga konsert gav Grieg i Karlshamn i Blekinge i augusti 1861, året innan han tog examen. Våren 1862 var han tillbaka i Bergen och spelade med stor framgång, bland annat egna stycken.
I Köpenhamn hittade Grieg den norska tonen
Bergen blev för trångt, och i april 1863 flyttade Grieg till Köpenhamn. Där träffade han den danske tonsättaren Niels W. Gade, som utmanade honom att skriva en symfoni. Grieg skrev den, men lade senare bort verket och skrev på partituret att det aldrig fick framföras.
Viktigare blev mötet med den unge norrmannen Rikard Nordraak, som ville bygga en norsk konstmusik på folkmusikens grund. Vintern mellan 1864 och 1865 grundade Grieg, Nordraak och tre danska vänner musikföreningen Euterpe, som skulle spela ny nordisk musik. Ny nordisk musik hade svårt att komma in i Köpenhamns konservativa musikförening. Grieg beskrev senare vad Nordraak betydde: det var som om en dimma föll från hans ögon, och han visste vad han ville. Nordraak dog i Berlin i mars 1866.
Nina Grieg sjöng de sånger han skrev för henne
Kusinen Nina Hagerup var utbildad sångerska. Julen 1864 fick hon som förlovningsgåva sångsamlingen Hjertets Melodier, hjärtats melodier, till texter av H.C. Andersen. I den finns sången Jag älskar dig. De gifte sig i Köpenhamn den 11 juni 1867.
Nina Grieg framförde ofta makens sånger, och en lång rad av dem kom till med henne som inspiration. Edvard Grieg skrev omkring 170 sånger, och de står tillsammans med pianomusiken i centrum av hans verk. Han ville fånga diktens grundstämning snarare än måla ut varje ord, och därför valde han ofta den strofiska formen, där samma melodi återkommer i varje vers. Samlingen Haugtussa till dikter av Arne Garborg kom ut 1898 och räknas som ett huvudverk i norsk sångkonst.
Pianokonserten i a-moll skrevs en sommar på Själland
I april 1868 fick paret dottern Alexandra. Samma sommar reste Grieg till byn Søllerød på Själland för att arbeta i lugn och ro, och där skrev han Pianokonsert i a-moll, opus 16. Konserten uruppfördes i Köpenhamn den 3 april 1869 med den norske pianisten Edmund Neupert som solist. Mottagandet blev en triumf. Sju veckor senare dog Alexandra, ett år gammal.
Konserten har troligen Schumanns pianokonsert som förebild, men den är ett självständigt verk. Pianokaskaderna i öppningen har blivit Griegs kännemärke, och den norska färgen hörs tydligast i sista satsen. Franz Liszt spelade konserten direkt från bladet när Grieg besökte honom i Rom 1870.
Ibsen bad Grieg skriva musiken till Peer Gynt
I slutet av januari 1874 fick Grieg ett brev från Henrik Ibsen i Dresden. Ibsen planerade att sätta upp sitt dramatiska poem Peer Gynt på Christiania Theater och frågade om Grieg ville skriva musiken. Grieg tackade ja, men uppgiften tog längre tid än han räknat med. Uruppförandet ägde rum den 24 februari 1876, och föreställningen spelades 36 gånger samma vår.
Mitt i arbetet, i augusti 1874, skrev Grieg till vännen Frants Beyer i Bergen om scenen i trollkungens sal. Han hade gjort något som han bokstavligen inte stod ut med att höra, eftersom det lät av kokakor, norsk-norskhet och självtillräcklighet. Han hoppades ändå att ironin skulle gå fram. Stycket är I Bergakungens sal, på norska I Dovregubbens hall, och det har blivit ett av hans mest spelade verk.
Till konsertsalen gjorde Grieg två sviter. Svit nummer 1, opus 46, gavs ut 1888 och innehåller Morgonstämning, Åses död, Anitras dans och I Bergakungens sal. Svit nummer 2, opus 55, kom fem år senare med ”Bruderovet. Ingrids klage”, ”Arabisk dans”, ”Peer Gynts hjemfart” och ”Solveigs sång”. De två norska titlarna betyder ungefär brudrovet och Ingrids klagan respektive Peer Gynts hemfärd. Hela scenmusiken, 26 stycken, trycktes i sin fullständiga form först 1988.
Lyriska stycken förde Griegs musik in i hemmen
Det första häftet med Lyriska stycken, opus 12, kom 1867. Grieg ville skriva musik för hemmen och för undervisning, och serien växte till tio häften med sammanlagt 66 pianostycken. Det sista häftet kom 1901. På förlaget Peters i Leipzig fick häftena smeknamnet vetebullarna, och de sålde i mycket stora upplagor.
Många av styckena kan spelas av barn, och flera är enkla också till karaktären. Det nya för sin tid var de ovana harmonierna med sina dissonanser. Titlar som halling och springar pekar mot folkmusiken, och ändå använde Grieg inga verkliga folkmelodier här. Han skrev egna melodier som låter som folkmusik. Till de mest kända hör Bröllopsdag på Troldhaugen och Till våren.
Därför låter Griegs musik norsk
Sommaren 1864 fick Grieg genom Ole Bull träffa kända spelmän på Västlandet, och hardingfelans slåtter gjorde starkt intryck på honom. I Violinsonat i F-dur, opus 8, härmar både fiolen och pianot hardingfelan i en springar. En melodisk vändning återkommer så ofta i hans musik att den kallas griegmotivet. Melodin faller en liten sekund och sedan en stor ters, eller en stor sekund och sedan en liten ters. Samma vändning finns ofta i norsk folkmusik.
Grieg arrangerade också folkmelodier direkt. I Slåtter, opus 72, från 1902 till 1903, överförde han hardingfelslåtar till piano. Det dissonanta resultatet väckte uppmärksamhet bland progressiva musiker i Paris.
Sin viktigaste insats gjorde Grieg ändå i harmonierna. Han lade djärva ackord under enkla folkmelodier och blev en föregångare till impressionismen. Själv skrev han att harmoniernas rike alltid hade varit hans drömvärld.
På Troldhaugen bodde Grieg till sin död 1907
1885 lät paret bygga villan Troldhaugen i Fana, i dag en del av Bergen. Där bodde de resten av livet, framför allt på somrarna.
Året innan hade Grieg skrivit Holbergsviten för piano till firandet av Ludvig Holbergs 200-årsdag i december 1884. Där får 1700-talets franska danssvit en romantisk klang. 1885 gjorde han en version för stråkorkester, alltså bara för orkesterns stråkinstrument.
Från Troldhaugen reste Grieg på konsertturnéer i Europa som pianist och dirigent för egna verk. Han blev hedersdoktor vid universiteten i Cambridge och Oxford.
Sommaren 1906 skrev Grieg sitt sista verk, Fyra psalmer för barytonsolo och blandad kör. Psalmerna bygger på gamla norska melodier och psalmtexter. Han dog på sjukhuset i Bergen den 4 september 1907. Urnorna med hans och Nina Griegs aska är placerade i bergväggen vid Troldhaugen.
Grieg dog för mer än hundra år sedan, och hans verk är fria att spela och ge ut. En enskild modern notutgåva eller inspelning kan ändå ha ett eget skydd.
Läs mer: Klassiska kompositörer du bör känna till
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026